MALHEUR! OLYCKA!
Lördagskväll
- Ah, värdfalmiljens TV small när jag startade den. Den lät konstigt och det stank bränt plast, skärmen blinkade och helt plötsligt POFF slocknade allt. Det är den tredje TVapparaten som gâr sönder sen jag kom hit. Men det är ju inte sâ konstig när deras kontaktuttag hänger ut frân hâlet i väggen pâ en liten skör sladd. Varken min värdpappa eller mamma är här..reaktionen kommer först imorgon!
- Idag hade jag min första skoldag pâ en lördag. Det var sâ himla utmattande, om man är svensk är man van vid 5 dagars skola och 2 dagars helg. Resultatet när jag kom hem till vârdfamiljen var att jag somnade sittandes i min säng. Min värdsyster trodde jag gjorde meditation, nej jag sov! Men jag har varit riktigt trôtt hela veckan. Sover med ôppna fônster pâ internatet och varje morgon kl 4 tommer supermarketen brevid sin glasâtervinninscontainer sâ det krasar och klirrar som fan. En uggla har bosatt sig i ett träd utanför fönstret och hoar monotomt hela tiden. Folk kör bil hela natten med skiiithög musik och tror att det är party bara för man spelar techno. Min granne vägg-i-vägg har börjat snarka vilket fâr de papperstunna väggarna att skaka. Tack den som uppfann öronproppar
- Jag har börjat plugga till le baaac som jag tillslut gör! Filosofin är utesluten ur min "det-kommer-säkert-gâ"-plan. Le bac âr examensprov under drygt 1 vecka dâ alla fransmän i sista âret ska visa vad de har lärt sig under sina skolâr. Det är helt sjukt hur de kan fâ in allt i huvudet när de fyller hela antecknigsblock under en lektion. Detta har jag gett mig in pâ, halv seriöst men det blir vâl ett bra sätt att se om jag har lärt mig ngnting i alla fall.
je vois la fin en fin.
Men det är inte 4 veckor sedan. Det är mer än 8 mânader sedan.Jag är pâ slutfasen av mitt utlandsâr. Och det känns. Sommaren är här, folk förbereder sin examen 24/7, jag kryssar rutor i min kalender till nedräkningen. BOOM. Den är snart där, det kommer smälla. Hemma väntar sista âret pâ Spyken där jag inte kânner en kotte för tillfället. I tvâan kandes allt sâ himla fel, jag var obekväm hela tiden och kunde inte andas. Nu har jag fâtt andas pâ en ny plats i 8 mânader och det har nog räddat mig. Men detta âr har verkligen varit det jobbigaste (bâde psykist och fysiskt) som jag nâgonsin varit med om. Jag är nog inte ensam om att ha grâtit Niagarafall och längtat hem och hatat Frankrike in i minsta sockermolekyl som finns här.
 andra sidan...har jag spenderat det mest fantastiska âr i mitt liv. Alla de môten jag gjort med människor som berôrt mig. Personer som verkligen gâtt rätt in i mitt hjärta, det kommer svida reält vid avresan. Je vous aime. aime aime aime. Jag har lärt mig sâ muycket om mig sjalv, om andra, om just möten, om att stâ ut att vara ensam, att lösa konflikter, att lita pâ andra, att lita pâ mig, att hitta tillbaka till sig sjalv. Hela min vistelse här har varit ganska okontrollerad hela tiden. Jag har ändâ försökt hâlla reda pâ mig själv i denna röra vilket inte alltid varit lätt. . än är det inte slut men jag är sâ tacksam att jag fâr uppleva denna fantastiska resa även om det varit rent ut sagt ett helvete otaliga gânger.
danse ta vie..
(bilder frân min senaste danslektion.. vi dansade med kvistar och paraplyer haha. YEAH RIGHT.)
Jag valde selection danse när jag kom hit vilket har inneburit att jag dansat tvâ gânger i veckan och varit pâ 5 dansföreställningar runt om i Alsace under âret samt en veckas dans-läger i Lorraine. Dansen har verkligen givit mig mycket, det âr en intressant dans och som jag skrivit innan i blloggen är det till exempel att dansa till regndroppar, mycket kontakt med golvet och de andra dansÔserna och mycket inre känsla. Ibörjan skrattade jag inombords och tyckte allt var konstigt och pinsamt, men jag tittade pâ de andra som dansat i 2 âr och bara gjorde som dem och när alla gör samma sak är det inte konsigt. Krâla pâ golvet, dansa i en luftbur, dansa med snören and everything. Nu är det daglig basis...
Nu har vi börjat förbereda en dansfôreställning som ska vara i slutet av juni/början av juli. En jättestor del av mig vill inte vara med, vill hellre ta den tiden till annat, har redan dansat och upplevt mânga fantasktiska timmar och roliga men speciella upplevelser. Det är liksom bra nu. Förestâllningen skulle säkert bli häftig, men jag är nöjd pâ ngt vis. Och nu i examen-tiderna sâ är danslâraren jätteförandrad och alla âr stressade och det âr inte lika kul längre. Jag tackar för det jag varit med. men jag kan inte bestämma mig.. om jag ska stanna eller inte pga av dansen.
Eller fôr baccen fôr den delen.
Jag skrev in mig för att göra examen eftersom jag ändâ varit med pâ lektionerna (inte fÔr att jag blivit smartare fôr det, ibland känns det som jag tappat skitmycket. typ som matematik. Men, ehe.. jag har nog lärt mig mer än vad jag kunnat innan ändâ när jag tänker efter..) Fick min kallelse till proven och det är 13 st eftersom jag mâste göra ârskurs 2's prov ocksâ vilket är omöjligt eftersom jag gâr i ârk 3 och inte vet ngt vad ârk 2 har gjort under tiden. IIHHhhuu. Baccen börjar den 15 juni och slutar den 25... Antingen pluggar jag satan och ôppnar mina lärobôcker (heeh) och gör anteckningar för att réviser. Eller sâ tar jag mitt pick och pack och sticker hem. ELLER stannar jag kvar, âker runt lite i Frankrike och profitar bien min sista tid här. Det sista kânns mest lockande of course. Hjälp?
COUP DE FOUDRE
Om det blir liiite varmare och om jag kan fâ tag i denna underbart söta klänning sâ blir jag contente.
Hittade bilderna hâr: From Tokyo With Love
Men klänningen köper man hâr: Forever21
en noir et blanc
alltsâ frankrike...
Le dix deux-mille-dix
Och sâ var det en ny week! Tänkte bara göra ett letet letet inlägg. Helgens sportprestationer var mycket utmattaned. Fredagens examenprogram var 2 timmar badminton där jag faktiskt kom tvâ och direkt efterât löpning i en utomhusstadio, kom nog bland de sista eftersom min kondition inte klarade av att springa i kyla, regn och under tidspress 4 varv. IIhhuuu. Don't try that. IIIIIII alla fall sâ skiner solen nu, första gângen pâ över en vecka och imorgon ska jag till Strasbourg la Ville, hoppas att solen skiner där med.
BISOUS
This is our warning shot
Tvâ väldigt bra lâtar som kan underlätta frân att bryta ihop. Jag ogillar tjejen jag delar rummet med pâ internatet, jag har fett henne hur mânga chanser som helst och varit tolerant hela tiden. Hon âr egocentrisk och elak. Men jag klarar inte mer. Ikväll kommer uppbrytelsen. Jag ska prata med henne om allt DET. Tur att jag har andra att vända mig till, tillexempel min värdfamilj som jag sprang hem till och flâsade ut.
Peace.
styckeindelning och reflektioner
sitter nu med en känsla av förvirring. Pâ fredag har jag blivit kallad till Strasbourg för att göra le Bac=examenprov i bâde badminton och lângdistanslöpning... För det första har jag redan gjort tre examen i sport: badminton, dans och basket. Varför l'Academie de Strasbourg kallat mig för nya test vet inte ens rektorn pâ min skola. För det andra känner jag mig redo att göra dem, jag "missar" 3 timmars filosofi och 3 timmars engleska vilket känns "sâ" hemskt. Men att springa lângdistans är inte min grej.
Min kontition är obefintlig och nâr jag en gâng varannan mânad har gett mig ut pâ joggingtur har jag sprungit max 5 sânger pâ min iPod i rad och sen flâsat i flera dagar efter. Det är illa. Jag trodde dansen skulle ge mig bättre kondition men att kräla omkring pâ golvet till fiskmâsskrik gynnar inte hälsan fysiskt i alla fall. Även det faktum att jag ska ta mig till Strasbourg kl 5 pâ morgonen för att vara i tid till 07:30 gör mig galen. Som grädde pâ moset ska jag ta mig till en stadio i Strasbourgs förort Hautpierre som mânga sâger är mycket "otrevlig". Men för att missa filosofin och engelskan gör jag vad som helts.[Bild fran Google, Hautpierre känns sâ WESH! Men det är Barr ocksâ, sâ jag har inget att oroa mig för]
Och Strasbourg älskar jag ju ändâ att vistas i n'importe quand...sâ jag gör det. För att jag inte har ngt bättre för mig. (Förstâr ni hur mânga gänger jag gjort saker som jag inte skulle gôra i vanliga fall bara för att jag inte har haft ngt bâttre för mig här. Som att googla var IKEA gör sina möbler. Som att torka och damma i internatrummet fast städerskan gör det varje dag. Som att sitta och beundra vinodlingarna i timmar.) La vie est belle.
I helgen firades det Valborg i Lund för fulla muggar.. I Frankrike existerar inte denna offentliga, allmänna fest. Jag och Billie drog till Strasbourg för att skämt â sido fira Valbourg. Det närmaste vi kom valborgsbrasan var när vi tände en tändsticka och sjöng Nu grönskas det. Det var en mycket speciell Valbourg..skratt, fransmän, grât, trängsel pâ Strasbourgs populäraste klubb(...) nudlar kl 5 pâ morgonen och djupa samtal tills solen gick upp. Kommer aldirg glômma detta moment! [Billies bild]
Before that... i tisdags var jag pâ min sista dansföreställning med dansgruppen. Allt var sâ bra och fint och poetiskt och sâ mycket David Lynch över det hela. Jag var rädd, facinerad, road, förvânad, imponerad, äcklad och överraskad om vart annant. Mmm fantasin och kreativiteten flödade. 32 rue, Vandenbraden hette föreställningen. Om det gâr, se den! [Bild fran Google]
I övrigt börjar jag inse att mitt âr i Frankrie är inne pâ sista visan. Det âterstâr drygt 10 veckor kvar och av skolan 8 veckor. Det jag upplevt är nâgot som jag inte kan beskriva med ord. Ni andra som är eller har varit utbytesstudenter förstâr nog vad jag menar. Men det är inte dags för LE GRAND UTVÄRDERING ännu mina vänner. Det kommer mot det riktiga slutet.
Jag är för tillfället alldeles glad, varm och nyfiken. Jag känner mig öppnare än nâgon sin (tack) och inspirerad och ja. Name it or something. [Bilden nedan, BBQ hos min värdfamilj, vi satt ute och Billie var dâr!]
Till sist,de tvä bâsta lâtarna för tillfället!
Paix.
